På Staromestske nam (torget) finns ett astrologiskt ur från 1410, och på det kan den skarpögde se vilken period jag var där på besök. ;=)

Kanske syns det tydligare på en detaljbild?

Huvudmåltiden intogs på en shoppinggalleria och tycktes inte vara tänkt att serveras förrän vi föll ihop döda av svält. Efter att ha klagat, kom maten in efter kanske 40 minuter. Jag tvingade i mig vegburgaren av snustorr spenat, men deras tjocka pommes frites var åtminstone goda. De fick inte ett enda cent i dricks.

Åkte spårvagn över till andra sidan av staden, till en park med ett slott, "Hradcany". Där pågick ett större möte, och pressfotografer filmade intervjuer och fotograferade finklätt folk, som anlände till den vackra utsiktsplatsen och slottet. Kanhända var det en del regeringsfolk, för jag har sett på nätet i efterhand att de haft kontor där på slottet.

Den här bilden blev inte så lyckad, men man får åtminstone en aning om hur det var att stå och se ut över delar av Prag där uppe vid slottet.

Den här fina statyn fanns ovanpå muren kring slottet.
Utanför pågick en filminspelning, så vi kunde inte riktigt gå omkring som vi ville. En tröttsam (på grund av värmen) och lite misslyckad promenad.

Efter några timmar var vi helt slut. Vilade på hotellet och gick en sväng i kvarteren däromkring.

Vägen dit var trevlig; folk badade, tältade och paddlade kanot på floden, som länge slingrade sig utmed den vackra skogsvägen vi körde på. När vi parkerat och hängt av oss mc-kläderna i den som vanligt påfrestande hettan (ca 28 grader, gissade vi), köpte jag ett armband som souvenir utanför entrén till området vid slottet. Det var helt klart inte värt priset, eftersom silverfärgen började flagna av ganska snabbt, men jag tycker det är roligt med små souvenirer i form av smycken eller bruksföremål från platser jag tycker extra mycket om. På något sätt får de mig att minnas dem bättre.

På andra sidan vattnet strax nedanför slottet intog vi varsin bastant måltid under parasoll, på stället som syns på bilden ovan. Jag en mycket god risotto - något av det godaste jag ätit, faktiskt, och en halvliter öl. Allt för totalt ca 40 SEK. Ölen kostade ca 8 SEK, så det var verkligen skillnad mot dyrare Prag!

Slottet hann tyvärr stänga medan vi åt och strövade runt på stadens gator, gulliga gränder och gamla torg. Typiskt! Hoppas jag någon gång kan återvända hit under en annan resa, för det känns som om själva staden också har lite mer att ge. Här är förresten en bild på delar av slottet, sett från restaurangsidan:


Det fanns mycket att fotografera i den här byn, och här ser vi slottet från en annan vy:


Det fanns många små butiker med för oss lite annorlunda konsthantverk eller bruksvaror, för turister fanns det naturligtvis gott om även här. Dörren lockar till besök:


Husen var gamla och gatorna charmiga att ströva runt på. Kurvigt och backigt.


En fin gammal kyrka på höjden:


Utsikt över takåsarna. Den högra delen av slottet känner ni väl igen, vid det här laget? Men den stora byggnaden till vänster om den (i mitten av bilden) tillhör faktiskt också slottet:



På en fin gammal bakgata passerades ett öppet fönster, som avslöjade en gård via bakdörren.

Sedan gav vi oss av igen för vidare färd söderut, på en lika trevlig väg som vi kommit - om inte ännu vackrare.

Kosan styrdes mot Österrike via tullen vid en pytteliten ort norr om Linz; Vyšší Brod, och vidare.


På en mack slog jag mig ner intill motorcykeln för lite svalka med en glass.

Himlen började samla på sig en hop med svarta moln under kvällen, och vi såg det bäst att stanna för natten i en trist liten håla kallad Laakirch, utanför motorvägen mot Salzburg, utanför Steyermuhl. Den sistnämnda orten är jätteliten, och Laakirch så liten att det inte ens finns med på en ganska detaljerad karta.

Rum fanns ledigt på ett gästhus för 34 Euro, utan toa och dusch. Inte heller frukost ingick, men det var ju inte så hemskt dyrt ändå.

Efter att ha sett hela byn på ca tio minuter (om inte ännu kortare tid) slog vi oss ner och tog ett glas öl resp vin vid ett glasscafé och studerade blixtarna på den svarta himlen. Hoppades att åskan skulle rensa luften och ge ett friskare väder kommande dag.

Den lilla urladdningen i åskvädret som kom igår kväll gjorde i alla fall ingen nytta. Återigen blev det en fuktig och het dag, med nya åskmoln som följde oss i hälarna. Men vi åkte en vacker väg mot Salzburg. Numera njuter man mer även av turerna mellan sevärdheterna: naturen har fått en tilldragande skiftning. Mäktiga berg, alpstugor, slalombackar och kossor i sommargröna landskap avlöser varandra. Synd att man varken kan eller orkar stanna för att fotografera överallt där det är vackert. Vid väg 145 mellan Gmunden och Bad Ischl ligger till exempel sjön Traunsee fint vid bergen, och St. Gilgen verkar vara en fin skidort.

I Salzburg strålade solen från en klarblå himmel, och vi åt lunch på en uteservering. Jag tog spenatpizza (6,70 Euro) och en liten flaska mineralvatten (1.80 Euro). Nu märktes det alltså tydligt på priserna att vi var ute ur Tjeckien. Under tiden vi åt låg mitt skinnställ uppfläkt på motorcykeln för att vädras ut ordentligt, efter den varma rundan i centrum i jakten på en parkeringsplats.

Efter måltiden promenerade vi, och hamnade på ett vackert torg med fästningen "Hohensalzburg Fortress" högt uppe på ett brant berg intill. Så fort jag lyfte blicken mot det, såg jag det svarta molnet, och i samma ögonblick öppnade det sig dessutom i ett rejält skyfall. Alla på torget sprang åt olika håll för att söka skydd. Min tanke gick till skinnstället, och vi sprang dit så fort vi kunde för att vända på det. Hjälmen hängde också öppen för både sol och regn. Hrm... naturligtvis hann man inte så långt förrän mycket var genomvått. Skuren blev ganska långvarig, så det blev till att stå under diverse skydd några gånger också.

Solen kom tillbaka och nu fick jag återgå till motorcykeln för att vända på skinnstället igen, så det fick soltorka. ;=) Vi fortsatte promenaden i centrum i fint väder, och tog en fika på ett kondis: cappuccino och god pepparkaksliknande "bakelse" för sammanlagt 7,20 Euro för båda två.

Jag tyckte om att vandra omkring i Salzburg trots alla turistattiraljer, och här ser vi en av de trevliga gatorna:



Här och var spelades Mozart-musik, i minne av att han föddes i staden. Det var en kulturell stämning på torg och gator över huvud taget, tyckte jag.

Just som vi strövade mellan några kyrkor på ett torg vid tretiden, körde ett flera minuter långt och mäktigt klockspel igång. Den närmsta klockan, alldeles intill min plats, hade ett så djupt ljud med flera resonanstoner samtidigt, att jag nästan fick gåshud. Jag bara stod stilla och lyssnade på dessa harmoniska och mäktiga toner, som tycktes ha en levande själ. Manliga, levande toner från en stor kyrkklocka... jag fick ta ett par bilder på klocktornet som "minne". Knasig har jag alltid varit. :=) På bilden till vänster här under ser vi ett av de fina kyrktornen med fästningen i bakgrunden, och till höger är tornet som gav extra välljudande klang.

Efteråt tog vi väg 159 söderut, mot Golling. Minns inte precis var nedanstående bilder togs, men ni får ta dem som färdkost under läsningen.

Körde sedan vidare på den smalare vägen 162 upp i bergen, vid ett pass på 969 meters höjd. Fina vyer! Men åskvädret hann ikapp oss ännu en gång. Vid Abtenau, på vägen, ville jag stanna för att fotografera några kossor i skön miljö, och det fina men förrädiska ljuset från åskmolnen bakom oss. Kossorna fick jag inte som jag ville på bild, och molnen gjorde sig inte heller så bra som i verkligheten (men jag visar ovädret ändå).

Regnet hann ikapp oss på ett par minuter. Vi sökte skydd i värdshuset där vi stannat vid vägen, och jag fick i mig en jättemåltid: varm grönsakstallrik med kokt potatis och stekt ägg, inkluderat friterade champinjoner, och en öl. Pust! Men billigt var det inte alls - mitt gick på ungefär 100 svenska kronor.

Väg 166 ledde oss sedan fram till Hallstatt, där vi tog in på ett gästhus för natten. Vi hade planerat att se staden sedan jag av en slump råkat på några bilder på nätet i vintras. Det är onekligen en originell och pittoresk plats: en sjö med en liten bebyggelse runtomkring, inramad av höga skogsbeklädda berg. Vi var tvungna att fotografera lite redan när vi kom på kvällen, men det blir mer imorgon förmiddag.

Den första vyn som mötte oss när vi kom in i byn var utsikten över sjön.

Här ser man centrum lite från håll.